Tidig prostatacancer, studier av epidemiologi, naturalförlopp, tidig diagnostik inklusive screening samt behandling

Jonas Hugosson, Svante Bergdahl, Ali Khatami, Pär Lodding,
Carl-Gustaf Pihl, Erik Pileblad, Johan Stranne

Projekt sammanfattning:

Prostatacancer (PC) är mannens i särklass vanligaste cancer och den som skördar flest liv. Antalet döda i prostatacancer har i stort sett fördubblats under de senaste 25 åren och idag dör 50 % fler män av prostatacancer än antalet kvinnor som dör av bröstcancer. Det föreligger också mycket stora variationer mel- lan olika länder och även inom Sverige föreligger en närmare 50% skillnad i dödstal mellan olika län.

Ett försök att hejda denna utveckling är tidig diagnostik vilket möjliggjorts via införandet av prostataspecifikt antigen (PSA). Screening med PSA bedrivs idag i flera länder trots att det inte finns dokumenterade effekter av detta och det finns stora far- hågor att detta leder till en kraftig överdiagnostik och överbe- handling.
Det aktuella forskningsprojektet avser att studera epidemio- logiska faktorer som påverkar risk för prostatacancerdöd, stu- dera för- respektive nackdelar med tidig diagnostik (screening) och kurativ behandling samt försöka identifiera prognostiska faktorer.

Metod:

Av män i Göteborg födda 1930-44 randomiserades 950101, 10.000 till en interventionsgrupp och 10.000 till en kontroll- grupp. Män i interventionsgruppen har inbjudits till PSA testning vartannat år och om detta är förhöjt >= 3 ng/mL kompletteras det med ändtarmsundersökning, transrektalt ultraljud och biop- si. För att studera epidemilogiska skillnader kommer amerikan- ska och svenska epidemiologer göra en sammanställning av dödstal i USA och i olika län i Sverige. Vi kommer också att ta fram andra mått på dödlighet såsom relativ överlevnad med mera och se hur olika mått på dödligheten kan förklara de skillnader som finns.
I gruppen 1913 års män togs 1980 blodprov som senare ana- lyserats på PSA. Incidensen av klinisk cancer och prostata- cancerrelaterd död fram till och med 1998 har studerats och jämförts med en åldersmatchad subpopulation inom ovan be- skrivna screeningstudie. För att studera prognostiska faktorer har vi gjort en journalgenomgång och eftergranskning av histo- logi på alla män som fick diagnosen prostatacancer 1971-79 i Göteborg och som överlevt minst 10 år (n=202).

För att studera effekten av kurativ behandling skall samtliga män som erhållit kurativ behandling i Göteborg under perioden 1988-97 (prostatektomi n=372, extern strålbeh n=200, brachy- terapi n=132 och kryobehandling n=52) studeras avseende be- handlingseffekt, biverkningar och livskvalitet.

Finansiering:

Cancerfonden och ALF